Sjukt vanligt! – Örebro studentkårs kampanj om psykisk ohälsa

Alla föreläsningar förutom Christian Dahlström är öppna där ”först till kvarn” gäller. Till Christian Dahlströms föreläsning kan du föranmäla dig, vilket du gör via knappen nedan. Alla föreläsningar är kostnadsfria.

Klicka här för att anmäla dig till föreläsningen med Christian Dahlström

Om föreläsarna

Christian Dahlström

Christian Dahlström är journalist och frilansskribent och drabbades 2007 av panikångest och depression. Idag hanterar han sina problem genom terapi och mediciner. Han har också valt att belysa ämnet psykiskohälsa i podcasten Sinnessjukt och i böckerna Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar (Natur och Kultur) samt Kalla mig galen – berättelser från Psyksverige (Ordfront).

Idag är Christian Dahlström en av Sveriges bästa och mest anlitade föreläsare inom ämnet psykisk ohälsa. Hans föreläsning handlar om depressioner och panikångest och behandlar både hans personligaerfarenheter och den grundläggande vetenskapen bakom psykiska sjukdomar. Under ca 75 minuter berättar Christian bland annat om:

• Personliga erfarenheter av psykisk ohälsa såsom depression och ångest
• Vad som ledde till hans psykiska sjukdom
• Fakta om depression, ångest och psykisk ohälsa
• Tabu, stigmatisering och skam”

Jag heter Lena Dalgren och är en norrlänning som sedan 5 år bor i Göteborg. När jag blev sjuk var jag egen företagare med reklambyrå. Jag har alltid haft en personlighet som varvat perioder av hög kreativitet med perioder av trötthet och nedstämdhet, men tillståndet efter att sjukdomen brutit ut är något helt annat. Jag ÄR inte bipolär. Jag HAR bipolaritet. En stor del av skammen kring psykiatriska diagnoser är just det. Att tänka… jag ÄR min sjukdom. 2010 drabbades jag av utmattningssyndrom. Jag fick rådet att äta antidepressiv medicin.

Har man en underliggande fallenhet för sjukdomen, ofta ärftlig, kan medicinen trigga igång ett hypomant tillstånd. Det var fallet för mig och jag fick min diagnos ett år efter utmattningssyndromet. Idag pågår det ett ständigt krig i min kropp. Sviterna efter utmattningssyndromet blandas med symptomen från bipolariteten. Det är ett svårt jobb att handskas med tillståndet som jag förmodligen kommer att få leva med resten av mitt liv. Men jag VÄGRAR skämmas.

Jag är öppen med min sjukdom och berättar utan att tveka. I mina bästa stunder tycker jag att det är häftigt att vara ett vandrande äventyr. Hur ska vi kunna berätta och dela med oss av psykiska sjukdomar utan att skämmas? Det pratar jag om i min föreläsning.

Lena Dalgren

Marie Åsberg

Jag är senior professor i psykiatri vid Karolinska institutet på Danderyds sjukhus och har forskat kring utmattningssyndrom under de senaste tjugu åren. Min forskargrupp ligger bland annat bakom en skattningsskala för utmattningssyndrom, och vi har också hittat olika biologiska avvikelser som hör ihop med sjukdomen.

Jag forskar även kring depression och självmord och har också arbetat mycket med utbildning och kompetenshöjning för vårdpersonal. Utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i dagens Sverige. Utmattningssyndromets bakgrund och uppkomstmekanismer, och hur det kan förebyggas och behandlas, kommer att diskuteras i föreläsningen.

Åsa Nilsonne är läkaren som tyckte att känslor och handlingar var mer intressanta än eksem och ryggont och som därför blev psykiater, som blev rädd för psykofarmaka som som därför blev psykoterapeut. Nu aktuell med ”Processen”, en bok om professionell utveckling och professionellt ansvar. Ur recension i Läkartidningen i december: ”Läs den!”.

Hon är professor emeritus, leg. psykoterapeut och författare. Går vanliga psykiatriska symtom som lättare depressioner och ångest att jämföra med behandlingsbara kroppsliga sjukdomar, eller behöver vi förstå dem utifrån ett vidare perspektiv och även se till den drabbades livssituation? När är det rimligt att medicinera bort en besvärande känsla, och när kan det vara bättre att se den som ett meddelande om att något i livet behöver förändras? Hur kan vi förebygga psykiatrisk ohälsa, och befrämja glädje och hållbarhet i vårdarbetet?

Åsa Nilsonne

Jessica Hjert Flod

Jessica är beteendevetare och kriminolog. Hon fick i vuxen ålder diagnosen ADHD och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Hon vill genom att blanda sin egenupplevda erfarenhet med sin akademiska kompetens föra sin kunskap vidare, så att vi tillsammans kan förstå psykisk ohälsa bättre.

Att ”alla” har ångest är inget som tröstar den som lever med ångestsyndrom, och att ADHD-symtomen inte är ”märkbara” för omgivningen gör inte vardagen lättare. Jessica ska berätta om sin upplevda erfarenhet av att leva med ADHD och ångestsyndrom. Hur dessa osynliga diagnoser är märkbara varje dag i hennes liv.

Genom åren har Kristian haft förmånen att samla på sig nyttiga erfarenheter och kunskaper inom många områden. (enligt honom genom sin förmåga att ständigt göra misstag och lära sig av dem) Ett av de största misstag han gjort var att i över tio år lura sig själv att positiv stress inte var/är farligt.

När fartblindheten var ett faktum stundade en lång period av upplevelsen att leva i en verklig skräckfilm. Det är samtidigt den största lärdom/erfarenhet han har. En lärdom/erfarenhet som han föreläser/diskuterar ihop med de som vill lyssna. Något som hjälper både honom att undvika ”återfall”samt de som vill hinna tänka efter före. Få med sig erfarenheten utan att behöva uppleva utmattningen.

Kristian tar med publiken ombord på berg och dalbanan han åkte med för ett par år sedan. En berg och dalbana som yttrar sig olika för varje individ men en sak är säker, ingen är säker, speciellt inte de som tror att de är säkra från att drabbas av utmattning. En föreläsningdär man upplever, diskuterar och tar med oss insikter/erfarenheter ifrån.

Kristian Andersson

Malin Jensen

Malin Jensen är beteendevetare med inriktning på arbetspsykologi. Som konsult på Human.Insikt arbetar hon med organisatorisk och social arbetsmiljö, speciellt psykisk ohälsa i arbetslivet.

–Det är väl tur att man är ett ovanligt intelligent psykfall, sa jag med min sedvanliga galghumor.
Reaktionen från väninnan lät inte vänta på sig.

-Nej Malin, så får du verkligen inte säga om dig själv! Du är ingen SÅN! Du får inte se ner på dig själv så där.

Men, tänkte jag………jag är ju en sån. En sån med som lever med psykisk ohälsa. Ett psykfall. Och jag är inte ensam precis. För det är jag och var fjärde person du möter på gatan, i fikarummet, på campus. Trots det är vi fortfarande tysta. Vi känner fortfarande skam. Men inte jag. Inte nu längre. Med utgångspunkt i egna erfarenheter av psykisk ohälsa, förändrar Malin Jensen våra attityder. Allt för ofta får gamla föreställningar och rädsla styra hur vi närmar oss psykisk ohälsa. Men det stigma som finns bland oss kan utmanas med kunskap och personliga berättelser. I föreläsningen ”Sveriges vanligaste psykfall” gör vi precis det.

Christian Benedict är forskare och docent vid Uppsala universitet på institutionen för neurovetenskap. Föreläsningen ”Dags att vakna upp” handlar om vikten av sömn för kroppen och minnet. Genom att använda ett brett spektrum av vetenskapliga metoder så har Christians sömngrupp vid Uppsala Universitet under de senaste åren kommit fram till viktiga slutsatser kring potentiella hälsoeffekter av otillräcklig sömn. De var först med att demonstrera att personer med sömnbrist
uppvisar ett ökat svar i hjärnans belöningscentrum när de såg bilder på mat. Detta, i kombination med ett mer stillasittande beteende vilket är vanligt förekommande efter sömnbrist, skulle delvis kunna förklara varför epidemiologisk forskning har kopplat samman kroniska sömnproblem med övervikt.

Christians labb har vidare visat att sömnbrist minskade kroppens svar på bukspottkörtelhormonet insulin. Insulin behövs för att minska glukosnivåerna i blodet och en nedsatt förmåga för insulin att göra det återfinns vanligtvis hos patienter med typ 2-diabetes. Oroande är också att data från Christians labb tyder på att hjärnan tycks påverkas negativt av sömnbrist. Studier i Christians labb visar att en förkortad sömn minskar förmågan att komma ihåg information under psykologiskt stressande situationer, vilket om man applicerar till verkliga livet kan vara potentiellt skadligt i mångasituationer.

Vidare så har hans grupp observerat att en enda natt med sömnbrist ökade nivåerna i blodet morgonen efter av biomarkörer som i klinisk vardag används för att monitorera akuta hjärnskador. Baserat på de sammantagna resultaten från Christians grupp så är det ingen överraskning att övervikt, diabetes och Alzheimers ökar idag, framförallt eftersom att de alla är relaterade till en försämrad sömn, som i dagens stressiga samhälle är ett vanligt inslag i mångas liv.

Christian Benedict

Fabian Olofsson

Mitt namn är Fabian Olofsson, 22år och kommer från Skåne. Jag har levt många år med diagnosen depression och ångest vilket senare har blivit ett stort intresse hos mig. Inte själva diagnosen i sig, utan hur individuell den är till varje person och hur olika människor uppfattar depression och ångest. Jag har valt att under den senaste tiden tillbringa mycket tid med att försöka förstå mig på hur man kan hjälpa människor med samma diagnos som jag för att hjälpa dessa, då alla inte haft samma förutsättningar som jag haft.

Min föreläsning har jag döpt till ”För många ansikten”. Det är en föreläsning om mitt personliga liv och min kamp mot psykiska ohälsa. En föreläsning om hur man kan tänka och hjälpa människor i sin närhet med psykisk ohälsa samt hur man kan hjälpa sig själv om man hamnat i liknande situation. En föreläsning som visar att man kan slå sig fri från sin psykiska ohälsa och komma tillbaka till sitt liv.

Bo Runeson är läkare, suicidforskare och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Han har suicid bland unga i fokus, både kliniska och epidemiologiska studier av suicid vid psykisk ohälsa.

Föreläsningen kommer att ta upp vikten av att förstå människors suicidalitet och om vikten att som medmänniska eller professionell våga tala om suicidtankar. Det är viktigt att känna igen depression och att söka psykologisk och medicinsk hjälp, det finns hjälp att få.

Bo Runeson